En ovanligt god lunch på Lilla Örebro och en helskön servitris

Häromdagen var jag i Örebro för att hålla föredrag om sociala medier för Marknadsföreningen. Jag kom in till stan strax efter två, när de flesta restauranger slutar servera lunch. Eftersom jag försöker att undvika ”mat” från McDonalds och liknande, bestämde jag mig för att gå ett extra varv på stan. Till sist hittade jag restaurangen Lilla Örebro som fortfarande hade lunch. En mycket god sådan dessutom: Sotad lax med röd caviar, spenat- och vitvinssås och potatispuré. Mat helt i min smak. Men en fräsch sallad, gott bröd och kaffe med vaniljbulle till var det ett riktigt kap för 89 kronor. Kul att variera vitvinssåsen med spenat. En av de bättre luncherna jag ätit på länge. Sist men inte minst måste jag framhäva servitrisen som hade den ovanliga förmågan att få folk att känna sig hemma från första leendet.

Är det en rödspätta eller bara en hal fläck?

Jag kan knappt titta på (ätbara) djur utan att associera till maträtter. Vilket gulligt lamm!” kan min flickvän säga. ”Mmm, lammkotletter”, säger jag som en ren reflex. Kanske är man lite vrickad men det första jag tänkte på när jag såg den här isfläcken på trottoaren i morse var en rödspätta. Jag undrar vad den gode Hermann Rorschach hade sagt om saken.